Skadegörelse på Dalarövraket
Statens maritima museer och Kustbevakningen har vid en gemensam besiktning upptäckt att 1600-talsvraket utanför Dalarö utsatts för skadegörelse.

Vid besiktningen såg man att vissa föremål försvunnit och andra flyttats eller förstörts. Skadegörelsen, som begåtts någon gång mellan oktober förra året och april i år, kommer att polisanmälas av Kustbevakningen.

Dykförbud på platsen
Det ovanligt välbevarade Dalarövraket upptäcktes redan 2003 men var fram till förra året inte känt av allmänheten. Efter ett beslut från länsstyrelsen råder sedan dess dykförbud vid platsen. Statens maritima museer har utfört en noggrann dokumentation av vraket. Det gör att man idag kan se omfattningen av det misstänkta brottet.

- Skadegörelsen är ett bakslag i arbetet med att öka kunskapen om och intresset för välbevarade vrak som kan studeras och upplevas intakta i sin undervattensmiljö. Men det inträffade är också en påminnelse om behovet av att bedriva systematiskt dokumentations- och övervakningsarbete av fornlämningar under vatten, säger Björn Varenius, chef för kulturmiljöavdelningen vid Statens maritima museer.

Brett samarbete
Tillsammans med andra myndigheter och organisationer arbetar Statens maritima museer för att synliggöra värdet av ett välbevarat kulturarv och för att utveckla nya och skonsammare former för bruk och tillgängliggörande av kulturarvet. Ett viktigt inslag i arbetet är att skapa en så kallad dykpark i det vrakrika Dalaröområdet tillsammans med Haninge kommun, Södertörns högskola och flera andra aktörer.

Åtgärdsförslag arbetas fram
Under 2008 har Riksantikvarieämbetet fått ett nationellt uppdrag att tillsammans med Brottsförebyggande rådet (BRÅ) föreslå åtgärder mot kulturarvsbrott. I en rapport om fornminnesbrott som BRÅ publicerade förra året konstaterade man att skadegörelse på fornlämningar på grund av okunskap är långt större än den skadegörelse som orsakats medvetet.

- Vi arbetar efter flera linjer för att motverka kulturarvsbrott. I det arbetet är det viktigt att information om kulturarvet är så spridd och tillgänglig som möjligt. En brett förankrad kunskap och förståelse är det bästa skyddet mot den här typen av brott, menar Rolf Källman, chef vid Riksantikvarieämbetets informationsavdelning som arbetar målinriktat för att såväl professionella användare som allmänhet ska ha tillgång till kulturarvsinformation via nätet.